Genom textil mot trä

Alginatbroderi på maskin 

Om man vill kan det vara en vas som inte håller tätt för vatten...

Textilslöjd/träslöjd. Begrepp som jag både medvetet och omedvetet kan accosiera till kvinnligt/manligt. 

Denna vecka har vi verkstadsvecka. I måndags var det symaskinsbroderi och tisdag alginattestande på schemat på fiberverkstaden. Jag har hållit på en del med maskinbroderi tidigare och tog med mig alginatet hem för att testa lite. Dock måste jag erkänna att jag hade en lite påtvingad känsla över det hela pga att vi har en hel del att göra. Beatrice uppgifter vid sidan av biennalapproprieringen kändes tungt eftersom jag i måndags ännu inte ens sett biennalens innehåll alls- det öppnade ju i helgen. Därför ägnade jag tisdagen åt att besöka biennalen. 

Det gladde mig att jag fann flera verk intressanta och möjliga att jobba vidare med min appropriering utifrån.

benandsebastian har en utställning på biennalen, på göteborgs konsthall. Jag fastade på flera sätt för deras "The museum of nothing". Wowkänslan när jag steg in i rummet, det röriga i konstrast till allt det strukturella och iordningställda, montrarnas tomhet som ändå var fulla av möjligheter var saker som slog mig, men mest var det doften. Det doftade starkt av trä och det ramade liksom in det hela med ännu ett sinne. 

Jag vill jobba med flera sinnen än det visuella. Ord jag noterat ur mina tankar är norm/minoritet, the other, duo, trä, doft, tom, a story within a story. Nuförtiden, när jag lever med småbarn är det inte alltid möjligt att skapa när jag som bäst kan eller vill. Många tankar tänker jag på natten, när de vaknat till och ligger på min arm för att somna om. När jag ligger blick stilla och bara andas i väntan på att de ska komma till ro. Därför får jag skriva ner ord ur tankarna och sedan gå tillbaka till mina idéer när det finns tid. Jag inser att det är ett bra sätt att inte fastna i det initiala utan låta tankarna gå vidare och vidare.

Här är en video som jag nu tittat på där Ben och Sebastian talar om sitt verk. 

https://vimeo.com/95380959


En del foton från utställningen:

Fortsättningsvis kommer jag att söka i mitt egna hem. Dessutom spana in lite trä. Inte ett material jag är särskilt bekant med, jag undrar om det kan vara cederträ som luktar sådär som utställningen. Vi var i Kairo för sex sju år sen och tittade på The Egyptian Museum och direkt när jag såg Ben och Sebastians verk kom jag att tänka på det. En bänk påminde om montrarna som innehöll mumier och de stora tomma montrara, uppradade i varandra påminde mig om de stora lådorna som man fann Tutankamons grav i. 

Lägg till bildtext

 

 

Dessutom, när jag läste deras namn kom jag osökt att tänka på Belle and Sebastian. Ett band som en kompis till mig lyssnade på mycket när vi bodde ihop i Norge. Nu när jag lyssnar på det inser jag att det är ganska trista minnen som är lätta att glorifiera femton år senare. Det är väl så man gör... suddar ut och minns saker ganska entonigt.

https://www.youtube.com/watch?v=JHVbiHuqMow

Nedan- två tavlor jag gjorde 2010 till en utställning jag kallade för Klagomuren för att jag var så jäkla trött på gnällande. Jag grävde i tidningsartiklar och hittade flera som jag tyckte var idiotiska. Här är två av dem: 

Blev inte avsläppt på sin hållplats: "hur kan man låta en grabb gå över en kilometer i 15 graders kyla?"

Vinnarna avslöjades innan sändningens slut; "Jag blev förbannad och besviken, jag hade peppat hela dagen inför finalen:"