blogginlägg tre på temat appropriering av biennal

vojne vojne... det är en del å stå i alltså. jag önskar att jag hade timmar nog att dyka ner långt ner i djupet och flyta omkring i en enda ström av skapande. men livet pockar ständigt på uppmärksamhet och tvingar mig upp till ytan. minst två gånger som jag minns har jag drömt att jag är under havsytan, som att jag kan andas därnere. konstigt...

Appropå historier som berättas i familjen. detta dök upp på min fb häromdagen, som en påminnelse om berättelser om de som numera tittar på oss från ovan. jag går ganska ofta till både min farfars Lennarts och hans fars grav och sätter blommor. farfars bästis heter sven. Farfar dog 2010, men Sven lever fortfarande. Min pappa sa till sven efter farfars begravning; "Nu adopterar jag dig".

tänk så nära men ändå så långt borta tiden är. min bestemor, farmors mamma, från Narvik föddes 1900. Hon levde tills jag var 16 år, 1997 typ. År 1900 känns så långt borta och ändå har jag levt nästan halva mitt liv med bestemor i livet.

jag håller på med gipsgjutningar. häromdagen provade jag att lägga en liten brosch i silikon- jajks! det var ingen bra ide. det blåa fastnade i de små språren i broschen. jag provade med hobbylera istället. den heter helt enkelt hobby clay. den kan efter att den har torkat flyta på vatten och av den anledningen tänkte jag att den borde vara snäll mot materialet. de gick bra.

direkt kände jag att det är dessa formarna jag vill ha. som visar en avgjutning av föremålet. som i denandsebastians phantom limbs. och fotografier av de större föremålen. hur ska betraktaren få ta del av mina tankar, tänker jag. främst är det ju min appropriation, mina tankar i deras utformande. de tomma montrarna, phantom limbs, fast med min egen story within a story. berättelserna om dom som föddes för nästan hundra år sedan, och hur deras sverige påverkade deras livsöden så att jag kan sitt här och knappra på datorn. genom att använda mig av benandsebastians ideer föder det nytt liv i mina minnen, historier.

jag funderar en del nu på hur jag vill att det ska kunna begripas. hur viktigt är det att förstå allt? inte särskilt tycker jag. men vissa delar-ja. en fråga är hur katalogen ska se ut. ska det vara ett komplement till verket, som en del av det?

nu ska jag gå ner i källaren och mixtra lite med filmen på min farmor. jag hoppas kunna ta med mig något om det till morgondagens handledning.


för att ge ett par referenser till mitt arbete tycker jag att ett gammalt hederligt wikipediabesök kan ge lite info om vad som hände i Narvik som gjorde att min farmor var tvungen att fly därifrån:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Slaget_om_Narvik

"Nazitysklands avsikt med invasionen var att säkra transporterna av järnmalm från de svenska gruvorna i Kiruna som skeppades ut i Narviks hamn som därför bedömdes ha avgörande betydelse för den tyska vapenindustrin. "

en referens till- denne man var tydligen i bengaliska kongo samtidigt som morfar. Mirasa, jakthövdingen från mjölby. en bok man kanske skulle läsa någon gång.

http://www.bokus.com/bok/9789187905070/mirasa-jakthovdingen-fran-mjolby/

den bästa historien som morfar berättade för oss när vi var små var den om när han sköt en krokodil, liggandes på marken vid kongoflodens kant såg han krokodilen sticka upp ur vattnet. krokodilen som byinvånarna bett honom att skjuta, den som hade ätit upp deras barn. han tittade i gevärssiktet på krokodilens öga, åsså sköt han- PANG! krokodilen sjönk undan och gled upp på strandkanten längre ner längs strömmen.

morfar olle